Vilka lagar, regler och tillstånd gäller vid installation av reservkraft i Sverige?
Att installera reservkraft i en kommunal eller privat verksamhet innebär att flera lagar och regelverk måste följas. Många fastighetsägare, driftansvariga och kommuner söker tydliga svar på vad som faktiskt gäller kring bygglov, bullerkrav, miljöbedömning, egenkontroll och driftsäkerhet. Den här guiden sammanfattar de viktigaste reglerna som påverkar installation av reservkraft i Sverige.
När krävs tillstånd för installation av reservkraft?
I de flesta fall krävs inget formellt tillstånd för att placera ett reservkraftsaggregat på privat eller kommunal mark. Undantag kan uppstå när installationen påverkar omgivningen, till exempel genom buller, utsläpp eller synlig placering nära fastighetsgräns. Vissa kommuner kan även ställa lokala krav vid större anläggningar.
För verksamheter som hanterar livsmedel, äldreomsorg, datamiljöer eller samhällskritiska funktioner är det dock viktigt att installationen följer egenkontroll enligt miljöbalken.
Vilka lagar reglerar reservkraft i Sverige?
- Miljöbalken – ställer krav på egenkontroll och att utrustningen drivs på ett sätt som inte påverkar miljön negativt.
- Plan- och bygglagen – kan påverka om bygglov krävs beroende på aggregatets storlek och placering.
- Arbetsmiljölagen – reglerar säker installation, hantering och drift.
- Elsäkerhetslagen – styr hur anläggningen ska anslutas till elnätet och hur överföringsutrustning utförs.
Bygglov och placering av reservkraft
Mindre aggregat och kapslingar kräver normalt inte bygglov. Om aggregatet är synligt från allmän plats, påverkar fasad, eller placeras nära tomtgräns kan kommunen begära bygglov eller anmälan. Inomhusinstallationer i befintliga teknikrum kräver sällan bygglov men måste uppfylla krav på ventilation, brand och buller.
Buller, miljökrav och driftstider
Stationära reservkraftsaggregat omfattas inte av EU Stage V. Det är därför kommunen som i praktiken avgör vilka bullernivåer som accepteras vid placering. Vid testkörningar gäller ofta begränsningar i antal timmar per år samt riktvärden för buller mot närboende.
Vid driftstörning eller strömavbrott räknas körningen som nödvändig och omfattas inte av samma begränsningar.
Egenkontroll, dokumentation och ansvar
Som ägare är du ansvarig för att aggregatet uppfyller krav enligt miljöbalkens egenkontrollprogram. Det innebär att du ska dokumentera:
- installation och driftsättning
- rutiner för provkörning
- buller- och ventilationsbedömning
- risker och åtgärdsplan vid driftstopp
Regelbunden service är en central del av egenkontrollen och krävs för att anläggningen ska fungera vid strömavbrott.
Reservkraft i kommunala byggnader
Skolor, äldreboenden, kommunhus, vattenverk och andra viktiga kommunala byggnader omfattas ofta av skärpta krav på driftsäkerhet. Under pågående elnätsupprustning och ökande risk för driftstörningar prioriterar många kommuner att säkra upp sina fastigheter med reservkraft.
Läs mer om våra lösningar inom reservkraft samt hur vi arbetar med service och reparationer.
Vanliga frågor om installation av reservkraft
Måste man söka bygglov för ett reservkraftsaggregat?
Oftast krävs inget bygglov, men kommunen kan göra undantag vid större kapslingar, bullerkänsliga miljöer eller synlig placering nära fastighetsgräns.
Vilka miljökrav gäller för dieselaggregat?
Stationära aggregat omfattas inte av EU Stage V, men kommunens miljöförvaltning kan ställa krav på buller och testkörning.
Måste reservkraft testas regelbundet?
Ja. Provkörning ingår i egenkontrollen och bör göras enligt tillverkarens rekommendationer samt kommunens eventuella villkor.
Behöver en kommun använda ramavtal?
Nej. Direktupphandling eller egen upphandling är tillåten så länge beloppsgränserna följs.
Behöver du rådgivning kring lagar och installation?
Vi hjälper kommuner, fastighetsägare och driftansvariga att välja rätt reservkraft och se till att installationen uppfyller gällande krav. Kontakta oss här.
Informationen är uppdaterad för 2025 års regelverk. Lokala undantag och krav kan förekomma.
