Hur tillförlitligt är elnätet där du bedriver din verksamhet?
Sverige har generellt en hög leveranssäkerhet i elnätet, men antalet strömavbrott och hur länge de varar skiljer sig mellan olika delar av landet. För företag och verksamheter som är beroende av en fungerande elförsörjning kan den lokala avbrottshistoriken vara värdefull information vid planering av reservkraft.
Energimarknadsinspektionen (Ei) har publicerat en interaktiv karta där det går att undersöka leveranssäkerheten i Sveriges elnät, kommun för kommun. Kartan innehåller statistik från 2016 till 2024 och visar bland annat hur ofta elavbrott inträffar, hur länge de varar och hur många kunder som drabbas av återkommande eller långvariga avbrott.
Hur många strömavbrott inträffar i Sverige?
Enligt Energimarknadsinspektionens statistik för 2024 var det genomsnittliga antalet långa elavbrott 1,00 per kund och år. Den genomsnittliga sammanlagda avbrottstiden var 1,05 timmar per kund.
Med långa avbrott avses här avbrott som varar längre än tre minuter.
| Nyckeltal | 2023 | 2024 |
|---|---|---|
| Långa avbrott per kund och år (SAIFI) | 1,01 | 1,00 |
| Avbrottstid per kund och år (SAIDI) | 1,05 timmar | 1,05 timmar |
| Korta avbrott per kund och år (MAIFI) | 0,62 | 0,66 |
| Andel kunder med minst fyra långa avbrott (CEMI4) | 6,86 % | 7,24 % |
| Andel kunder med minst ett avbrott över 24 timmar | 0,07 % | 0,11 % |
Statistiken visar att den genomsnittliga leveranssäkerheten förändrades relativt lite mellan åren. Samtidigt ökade andelen kunder som drabbades av flera långa avbrott eller minst ett avbrott som varade längre än ett dygn.
Genomsnittet säger inte allt om risken för strömavbrott
Att den genomsnittliga avbrottstiden är drygt en timme per år innebär inte att varje verksamhet kan räkna med ungefär en timmes strömavbrott.
Vissa kunder har inga avbrott alls under ett år, medan andra kan drabbas av flera avbrott eller enstaka händelser som pågår under mycket lång tid.
I Ei:s tillsyn av leveranssäkerheten framgår exempelvis att 6 354 kunder drabbades av ett eller flera avbrott längre än 24 timmar under 2024. Det var en ökning med 68 procent jämfört med föregående år.
För en verksamhet som är beroende av elförsörjningen är det därför inte tillräckligt att enbart utgå från nationella genomsnitt.
Varför skiljer sig leveranssäkerheten mellan olika områden?
Förutsättningarna för eldistribution varierar mellan olika delar av Sverige.
I tätorter är elnäten ofta uppbyggda på ett annat sätt än på landsbygden, där längre ledningssträckor och luftledningar kan innebära större exponering för väderrelaterade störningar.
Enligt Ei:s tillsyn var väderpåverkan den vanligaste orsaken till de allvarligare avbrotten under 2024. Fallande träd stod för en stor del av avbrotten som varade längre än 24 timmar, medan åska var en betydande orsak till återkommande avbrott.
Det innebär inte att alla landsbygdsnät har dålig leveranssäkerhet eller att tätorter är förskonade från avbrott. Den faktiska situationen behöver bedömas utifrån det lokala elnätets förutsättningar och historik.
Undersök leveranssäkerheten i din kommun
Energimarknadsinspektionens karttjänst gör det möjligt att jämföra leveranssäkerheten geografiskt.
Statistiken kan visas per kommun, nätkoncessionsområde eller elnätsföretagets redovisningsenhet. Genom att välja ett område går det att se uppgifter för det senaste statistikåret och jämföra utvecklingen med tidigare år från 2016 och framåt.
Bland de uppgifter som redovisas finns:
- SAIFI: Genomsnittligt antal långa avbrott per kund och år.
- SAIDI: Genomsnittlig sammanlagd avbrottstid per kund och år.
- MAIFI: Genomsnittligt antal korta avbrott per kund och år.
- CEMI4: Andelen kunder som drabbats av minst fyra långa avbrott.
- CEMI12: Andelen kunder som drabbats av minst tolv långa avbrott.
- Andel 24h: Andelen kunder som haft minst ett avbrott längre än 24 timmar.
Korta avbrott definieras i statistiken som avbrott längre än 100 millisekunder och upp till tre minuter. Långa avbrott är avbrott som varar längre än tre minuter.
Öppna Energimarknadsinspektionens interaktiva karta över leveranssäkerheten i Sveriges elnät
Vad säger avbrottsstatistiken om behovet av reservkraft?
Historiska avbrottsdata kan vara ett användbart underlag när en verksamhet ska bedöma sin sårbarhet, men statistiken kan inte användas för att förutsäga när nästa strömavbrott kommer att inträffa.
Den visar inte heller hur stora konsekvenserna blir för en enskild verksamhet.
Ett kort strömavbrott kan exempelvis få betydande konsekvenser för en processindustri, ett datacenter eller en verksamhet med känslig kylförvaring. För andra verksamheter kan samma avbrott innebära en begränsad störning.
Vid planering av reservkraft behöver man därför skilja mellan sannolikheten för ett avbrott och konsekvensen av att elförsörjningen försvinner.
En verksamhet med höga krav på tillgänglighet kan ha behov av reservkraft även om den ligger i ett område med historiskt få elavbrott.
Hur länge behöver reservkraften kunna försörja verksamheten?
När behovet av reservkraft har identifierats är nästa fråga hur länge verksamheten ska kunna fortsätta vid ett nätavbrott.
Det finns ingen generell drifttid som passar alla verksamheter. En anläggning kan behöva hantera kortare avbrott, medan en annan måste kunna upprätthålla kritiska funktioner under flera dygn.
Dimensioneringen behöver därför omfatta både effekt och uthållighet.
Det handlar bland annat om att fastställa vilka laster som måste kunna försörjas, hur stor effekt de kräver och vilken bränsleförsörjning som behövs för den önskade drifttiden.
För verksamheter där även mycket korta avbrott är oacceptabla kan reservkraftaggregatet behöva kombineras med exempelvis UPS eller batterilager för att upprätthålla elförsörjningen under tiden aggregatet startar och kopplas in.
Ett elnät med hög leveranssäkerhet utesluter inte behovet av reservkraft
Energimarknadsinspektionens statistik visar att de flesta elkunder i Sverige har relativt få och korta avbrott. Samtidigt förekommer både återkommande störningar och avbrott som varar längre än ett dygn.
För företag och samhällsviktiga verksamheter är det därför relevant att känna till den lokala leveranssäkerheten, men beslutet om reservkraft bör framför allt utgå från vilka konsekvenser ett avbrott skulle få.
Den interaktiva kartan är ett användbart verktyg för att förstå avbrottshistoriken i ett visst område och kan fungera som ett av flera underlag vid planering av verksamhetens elförsörjning.
SMIM arbetar med dimensionering, leverans och service av reservkraftaggregat för företag och verksamheter med behov av en tillförlitlig reservkraftlösning.
Kontakta SMIM för rådgivning om reservkraft.
Källor: Energimarknadsinspektionens leveranssäkerhetsportal 2016–2024, rapporten Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2024 (Ei R2025:17) samt Ei:s tillsyn av leveranssäkerheten 2025.
