Svenska kraftnät lyckas upphandla elreserv – vad säger det om marknaden och kraven?
Svenska kraftnät har nu meddelat att en ny upphandling av elreserv har genomförts med resultat. Det sker efter att en tidigare upphandling inte nådde hela vägen. För aktörer inom reservkraft, energiförsörjning och samhällsberedskap väcker detta frågor: vad var det som förändrades – och vilka slutsatser går att dra för framtida upphandlingar?
Under hösten skrev vi om Svenska kraftnäts tidigare upphandling av elreserv, som inte ledde till det utfall man eftersträvade. Vår analys då handlade i stor utsträckning om hur kravbild, marknadsförutsättningar och teknisk realitet behöver hänga ihop för att upphandlingar av kritisk infrastruktur ska fungera i praktiken.
Läs vårt tidigare inlägg om varför den föregående upphandlingen inte nådde hela vägen.
Skillnaden mellan att misslyckas och att lyckas
Att Svenska kraftnät nu har lyckats genomföra en ny upphandling är i sig ett viktigt besked. Det visar inte att behoven har försvunnit – snarare tvärtom – utan att det finns former och villkor som marknaden faktiskt kan möta när de är rätt utformade.
När upphandlingar inom elreserv och reservkraft inte får genomslag beror det sällan på bristande intresse från leverantörer. Ofta handlar det om en kombination av:
- krav som inte är tillräckligt förankrade i befintlig teknik och drift
- otydliga avvägningar mellan redundans, tillgänglighet och kostnad
- tidsramar eller affärsmodeller som inte speglar verklig leveransförmåga
Att den senaste upphandlingen nu gått i mål tyder på att åtminstone delar av detta har justerats. Det är positivt, inte bara för Svenska kraftnät, utan för hela systemet kring elberedskap och effektreserver.
Vad detta säger om marknaden för elreserv
Utvecklingen bekräftar något vi ser generellt i marknaden: kapacitet finns, men den är inte obegränsad och inte utbytbar mot standardiserade papperskrav. Elreserv och reservkraft är i grunden driftsfrågor, inte bara upphandlingsfrågor.
När krav, volymer och ansvarsfördelning är tydliga och realistiska finns det aktörer som kan leverera – även i ett läge med ökade krav på robusthet, krisberedskap och energisäkerhet.
Lärdomar för framtida upphandlingar
För myndigheter, kommuner och andra beställare som följer denna utveckling finns flera tydliga lärdomar:
- uppföljning av tidigare upphandlingar är avgörande
- dialog med marknaden är ofta en förutsättning för fungerande lösningar
- tekniska krav bör kopplas till faktisk drift, inte enbart till önskad effekt
Att Svenska kraftnät nu justerat kursen och nått ett resultat är därför mer intressant än själva utfallet i sig. Det visar att upphandlingsmodeller går att förbättra – och att det är nödvändigt i takt med att kraven på elförsörjning och samhällsberedskap ökar.
Avslutning
Vi följer fortsatt utvecklingen kring elreserv, reservkraft och upphandlingar inom kritisk infrastruktur. Dels för att det påverkar marknaden direkt, dels för att dessa frågor i praktiken avgör hur robust det svenska elsystemet är när det verkligen sätts på prov.
Kontakta oss om du vill diskutera hur kravställning och teknisk verklighet kan mötas i praktiken.
