Hur dimensionerar man bränsleförsörjningen till ett reservkraftaggregat?
När ett reservkraftaggregat projekteras läggs ofta stort fokus på effekt, automatik och val av generator. Bränsleförsörjningen hamnar ibland längre ned på listan trots att den i praktiken avgör hur länge anläggningen kan upprätthålla driften vid ett längre elavbrott.
En väl dimensionerad bränsleförsörjning handlar därför om betydligt mer än att välja en tank med tillräcklig volym.
Utgå från verksamhetens krav
Dimensioneringen bör alltid utgå från vilken funktion reservkraften ska upprätthålla och hur länge verksamheten ska kunna fungera utan extern elförsörjning.
För vissa fastigheter är några timmars drift tillräckligt. För annan verksamhet, exempelvis VA-anläggningar, industriprocesser, datacenter eller sjukvård, kan kraven vara betydligt högre.
Hur länge aggregatet ska kunna köras utan bränslepåfyllning är därför en av de första frågorna som behöver besvaras.
Vi beskriver detta mer ingående i artikeln Hur länge kan ett reservkraftaggregat köra?.
Effektuttaget styr bränsleförbrukningen
Ett reservkraftaggregat förbrukar inte samma mängd bränsle vid alla belastningar.
Bränsleförbrukningen påverkas bland annat av:
- Generatorns storlek.
- Motorfabrikat och motortyp.
- Belastningsgrad.
- Omgivningstemperatur.
- Driftförhållanden.
Dimensioneringen bör därför baseras på den förväntade belastningsprofilen och inte enbart på aggregatets märkeffekt.
En korrekt dimensionerad anläggning är en förutsättning för att även bränsleförsörjningen ska bli rätt. Läs gärna vår artikel Hur dimensionerar man ett reservkraftaggregat?.
Inbyggd tank eller extern lagring?
Mindre reservkraftaggregat levereras ofta med en integrerad bränsletank som ger flera timmars drift.
När kraven på drifttid ökar används ofta en extern lagringstank eller en kombination av dagtank och huvudtank. Det ger större flexibilitet och förenklar påfyllning vid längre elavbrott.
Vid större anläggningar bör även möjligheten att fylla på bränsle under drift beaktas redan i projekteringsfasen.
Bränsleval påverkar mer än många tror
Bränslet kan komma att lagras under lång tid. Därför är lagringsstabilitet, underhåll och omsättning av bränslet viktiga faktorer redan när anläggningen projekteras.
För reservkraft används i dag främst fossil diesel, HVO100 och syntetiska dieselbränslen som EcoPar. Vilket alternativ som är mest lämpligt beror bland annat på motortillverkarens godkännanden, miljökrav, lagringstid och hur anläggningen används.
SMIM arbetar med flera olika bränslealternativ. Vi rekommenderar alltid att valet baseras på motortillverkarens rekommendationer och den aktuella anläggningens förutsättningar.
Läs mer i vår artikel Så påverkar bränsleval driftsäkerheten i reservkraft.
Planera även för framtida förändringar
Många reservkraftsanläggningar används under flera decennier.
Under den tiden förändras ofta verksamheten. Nya laster tillkommer, fastigheter byggs ut eller krav på längre drifttid införs.
Att redan från början skapa möjlighet att komplettera med större tank eller extern lagring kan därför vara en god investering.
Vanliga frågor att ställa under projekteringen
- Hur länge ska verksamheten kunna drivas utan påfyllning?
- Hur ser den verkliga belastningsprofilen ut?
- Finns möjlighet att fylla på bränsle under drift?
- Hur ska bränslets kvalitet säkerställas under lagring?
- Finns planer på att bygga ut verksamheten?
Sammanfattning
Dimensionering av bränsleförsörjningen handlar ytterst om att säkerställa den önskade drifttiden under verkliga förhållanden. Tankvolym, belastning, bränsleval och möjligheten att fylla på bränsle behöver därför ses som delar av samma system.
Den som enbart dimensionerar efter antalet liter i tanken riskerar att missa flera av de faktorer som i praktiken avgör hur länge reservkraften kan hålla verksamheten igång.
Vid projektering av en ny anläggning är det också värt att läsa vår artikel Vanliga misstag vid köp av reservkraft, där vi beskriver flera aspekter som ofta förbises i ett tidigt skede.
